Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem under det senaste årtiondet och medfört ökad sjukfrånvaro. En konsekvens av detta är ett växande behov av rehabilitering och uppsatsen fokuserar på vägen tillbaka till arbete efter stressrelaterad sjukdom och utbrändhet. Uppsatsen har karaktär av en fallstudie och är skriven ur ett aktörssynsätt med syfte att öka förståelsen för rehabiliteringsarbete vid stressrelaterad sjukdom och utbrändhet i organisationer. Vidare avser studien söka svar på vilka olika rehabiliteringsaktörer som vanligtvis medverkar i rehabiliteringsprocessen och deras roll vid rehabiliteringen, hur samordning sker mellan aktörerna, motivationsfaktorer vid rehabilitering och vilka parametrar som kan identifieras för en lyckad återanpassning. Studien grundas på tio intervjuer varav sju med olika rehabiliteringsaktörer samt tre med arbetstagare som har egen erfarenhet av rehabiliteringsarbete vid stressrelaterade problem och utbrändhet.

Den psykosociala arbetsmiljön har förändrats. Sedan 1990-talet har andelen sysselsatta som blivit sjukskrivna till följd av stress eller psykiska påfrestningar i det närmaste fördubblats. Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsrelaterad stress bland tjänstemän med förhoppning om att använda denna kunskap för att utveckla preventiva arbetsterapeutiska insatser. Studien baseras på en fokusgruppdiskussion med fyra deltagare från ett byggföretag i södra Sverige. I resultatet framkom att tjänstemän upplever arbetsrelaterad stress vid flera olika situationer under en arbetsdag.

Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret?Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normal liv..

Bakgrund: Genom att beskriva definitioner av stress och fysisk aktivitet får läsaren en inblick i dagens situation. Genom att jämföra arbetsmiljölagen och de vanligaste modellerna kan man se vissa gemensamma nämnare. Forskning visar att mer än var fjärde anställd påverkas av arbetsrelaterad stress, vilket är dyrt för samhället då 50-60 % av sjukfrånvaron har ett samband med arbetsrelaterad stress.   Metod: Designen som använts i denna uppsats är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Olika databaser utnyttjades och de sökord som användes var fysisk aktivitet och arbetsrelaterad stress i olika kombinationer.

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien.

Syftet med denna uppsats är att studera förhållandet mellan hälsa och arbetsliv, och hur balansen mellan individ och arbetsmiljö påverkar stress och hälsa. Studien fokuserar på arbetsrelaterad stress och utbrändhet ur ett ledar- och ett medarbetarperspektiv. Arbetsrelaterad stress är ett fenomen som har vuxit sig till ett allvarligt problem, som medfört ökad sjukfrånvaro och ekonomiska konsekvenser för såväl företag som samhälle. Jag har studerat symtom på stress, stresshantering och hur arbetsrelaterad stress och utbrändhet kan förebyggas inom organisationer. Studien grundas på en fallstudie på Luleå tekniska universitet.

Bakgrund: Arbetsfrånvaro och långtidssjukskrivningar på grund av arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa ökar. Dess effekter påverkar både individen, organisationen och samhället. Ett bra fungerande arbetsliv bidrar till folkhälsan både genom att minska den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa.Syfte: Syftet var att beskriva effekter av interventioner vid arbetsrelaterad stress.Metod: Denna studie var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna analyserades, sammanfattades och delades in i tre teman. Resultaten beskrivs med hjälp av dessa tre teman.Reslutat: Vår studie visade att de vanligaste effekterna av interventioner vid arbetsrelaterad stress var förändringar i stressnivåer, ökad kunskap och förståelse för arbetsrelaterad stress samt ökat stöd, förändrade beteenden och attityder.

Bakgrund: Stress är ett växande folkhälsoproblem som kostar samhället stora summor pengar och många källor till stress kan återfinnas på en arbets- plats. Stress kan förebyggas genom preventivt arbete och för en sjuk- gymnast finns det många olika sätt att angripa arbetsrelaterad stress. Syfte: Att i form av en litteraturstudie beskriva preventiv sjukgymnastik och dess effekter vid arbetsrelaterad stress utifrån signifikant förbättring och evidens. Metod: Empiriska artiklar publicerade år 1994 eller senare söktes i databaserna AMED, Cinahl, Cochrane Library, Ergonomics Abstracts, MEdline och PEDro. Åtta artiklar inkluderades och evidensgraderades.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av teamarbete vid rehabilitering av personer med ryggmärgsskada. Metod: En kvalitativ metod användes. Sex arbetsterapeuter från norra Sverige intervjuades. Alla arbetade i team med rehabilitering av personer med ryggmärgsskada. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

I detta arbete förklaras knäledens uppbyggnad och funktion, vad som sker vid muskelatrofi samt hur man kan åtgärda ett skadat korsband med olika sorters operationsmetoder och rehabilitering. Det tas även upp problem som kan uppstå för djurägaren under denna tid och exempel på hur man kan förhindra dessa. En intervju ägde rum i syfte att ge en inblick i hur hela förloppet, ifrån skada till rehabiliteringens slut, kan se ut ur en djurägares perspektiv. En djursjukskötare med goda kunskaper om rehabilitering intervjuades också och gav exempel på hur muskelatrofi kunde rehabiliteras efter en korsbandsoperation..

 Denna uppsats belyser problematik som personal inom vård och omsorg upplever till följd av kravfyllda arbetsmiljöer. Den tidigare forskningen belyser arbetsrelaterad stress med utgångspunkt i vårdpersonalens bristande kontroll, stora engagemang och viktiga roll som förebilder. Utifrån detta perspektiv fokuserar uppsatsen på betydelsen av krav, kontroll, socialt stöd samt relationen mellan prestation och belöning i relation till upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Den enkätundersökning som genomfördes i ett privat vårdföretag (n=11) visar att det finns ett samband mellan arbetsrelaterad stress och upplevelsen av kontroll respektive socialt stöd. Resultatens tillförlitlighet diskuteras i termer av genomförandet av enkätundersökningen och nyttan med densamma utifrån den låga svarsfrekvensen.

Syftet med denna studie var att undersöka om hög respektive låg Generell Arbetsrelaterad Identitet (AI) hade effekter på Organizational Citizenship Behavior (OCB). Totalt 147 personer inom offentlig sektor, fördelade över två organisationer, deltog i en enkätundersökning om identitet och frivilligt organisationsbeteende.Resultatet visade på signifikanta effekter för hög och låg AI på OCB, associerat med fyra av de fem deldimensionerna av OCB (altruism, samvetsgrannhet, hövlighet, och delaktighet). Försöksdeltagare med hög jämfört med låg AI skattade OCB högre (p < .01, ?2= .16). Generellt indikerar resultatet att organisationer potentiellt kan öka anställdas OCB genom att främja AI. .

Bakgrund: Kraven inom hälso- och sjukvården har ökat och sjuksköterskor måste ha kunskap inom många områden och samtidigt bedriva en säker vård. Arbetsmiljön är i många lägen bristfällig och har betydelse för arbetsrelaterad stress. Arbetsrelaterad stress uppstår när det upplevs att det inte finns möjlighet att lösa arbetsuppgifter på grund av otillräckliga kunskaper eller resurser. Syfte: Syftet var att belysa orsaker till arbetsrelaterad stress och hur sådan stress påverkar sjuksköterskors arbete och privatliv. Metod: Detta arbete utformades som en litteraturöversikt för att ge en övergripande bild av forskningsläget.

Studien handlar om långtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fått och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, värdefull och stärkande för dem och i så fall på vilket sätt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och består av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldern 45-52 år, som är födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer än 20 år. Gemensamt för samtliga informanter är att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar på att kvinnorna i nuläget mår så dåligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering än arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhållna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjälpt dem i störst utsträckning..